Artiklar och övningar < Allmänt om fysisk aktivitet
Allmänt om fysisk aktivitet
Fysisk aktivitet är avgörande för både vår fysiska och psykiska hälsa, och all rörelse räknas. Även små insatser kan ha stor betydelse, och med lite regelbunden aktivitet kan vi uppnå bättre hälsa, livskvalitet och mer energi i vardagen.
Här kan du läsa och lära dig mer om fysisk aktivitet, fördelarna med att vara fysiskt aktiv, samt få tips på hur du kan röra på dig mer i vardagen.

Innehållsförteckning
Helkroppsstyrka
Detta träningsprogram kan genomföras till exempel 2-3 gånger i veckan, med minst 1 dag mellan varje pass. Byt ut hantlarna mot vattenflaskor om du tränar hemma, eller hoppa över dem om de blir för tunga.
Knäböj med miniband
Stå med höftbreddavstånd mellan fötterna och ett band runt båda knäna. Böj dig ned tills du har ungefär 90 grader i höfter och knän. Knän och tår pekar rakt fram. Ha spänning i bandet hela tiden för att undvika att knäna faller in mot mitten. Tryck dig lugnt upp till startpositionen igen.
Bröststödd rodd med hantlar på bänk
Börja sittande, framåtlutad, med bröstet stödd mot bänken. Låt hantlarna hänga i armarna ned mot golvet. Starta rörelsen genom att dra ihop skulderbladen och lyfta armbågarna upp och bakåt. Lyft hantlarna så högt att de nästan nuddar bänken innan du kontrollerar dem tillbaka till startpositionen.
Push-ups på knäna, bred
Stå på knäna med en stabil kropp. Ha mer än axelbredd mellan händerna. Sänk kroppen ned mot golvet och pressa tillbaka, utan att böja i höfterna.
Vad är fysisk aktivitet?
Fysisk aktivitet kan definieras som all kroppslig rörelse som initieras av skelettmuskulaturen och resulterar i en ökning av energiförbrukningen utöver vilonivå [1]. Detta omfattar allt från enkla dagliga rörelser till motion och träning [2]. De flesta människor är något fysiskt aktiva under dagen, men vad och hur mycket vi gör, samt hur intensiv den fysiska aktiviteten är, varierar betydligt mellan individer.
Vi skiljer mellan fysisk aktivitet och träning. Träning kan definieras som planerad, strukturerad och upprepad fysisk aktivitet som syftar till att förbättra eller upprätthålla fysisk form, antingen som ett slutgiltigt eller ett tillfälligt mål [1].
Rekommendationer för fysisk aktivitet
Sundhedsstyrelsen har utarbetat minimirekommendationer för fysisk aktivitet. Det är dock viktigt att notera att varje ökning i aktivitetsnivån kan ge hälsofördelar, även om du inte når de rekommenderade nivåerna.
Rekommendationerna
Sundhedsstyrelsen rekommenderar att alla vuxna och äldre ska vara fysiskt aktiva i minst 150 till 300 minuter med måttlig intensitet eller minst 75 till 150 minuter med hög intensitet, eventuellt en kombination av måttlig och hög intensitet [3]. För dem som har en låg aktivitetsnivå kommer även små ökningar att ge stora hälsofördelar [3]. Dessutom rekommenderas det att genomföra muskelstyrkande övningar minst 2 dagar i veckan. Fysisk aktivitet utöver rekommendationerna har visat sig ge ytterligare hälsoeffekter, åtminstone upp till en viss nivå. De största hälsoeffekterna uppnås dock genom att öka från lite till mer aktivitet [3].
Den största hälsoförbättringen ses hos personer med låg aktivitetsnivå som blir något mer fysiskt aktiva i vardagen. Inaktiva personer uppmanas att börja med fysisk aktivitet som är lämplig och anpassad till deras funktionsnivå och fysiska form [3].


Låg, måttlig och hög intensitet
Om rekommendationerna för fysisk aktivitet verkar överväldigande är det viktigt att inte tappa modet och att vara medveten om att all fysisk aktivitet räknas, även aktiviteter med låg intensitet och kortare varaktighet.
Fysisk aktivitet med låg intensitet kan vara aktiviteter som långsam gång, lätt husarbete eller andra uppgifter som inte medför någon betydande ökning i puls eller andning. Att bara resa sig och röra på sig några minuter i lugnt tempo kan ge hälsofördelar [3].
Fysisk aktivitet med måttlig intensitet ökar pulsen och andningen något mer än vid låg intensitet. Det kan till exempel vara snabb gång, tyngre trädgårdsarbete eller en cykeltur [3].
Fysisk aktivitet med hög intensitet inkluderar aktiviteter som kraftigt ökar pulsen och gör dig märkbar andfådd och trött [3]. Exempel på sådana aktiviteter är löpning, simning eller snabba fjällturer.
Det är viktigt att notera att vilka aktiviteter som motsvarar låg, måttlig eller hög intensitet kan variera beroende på ens funktionsnivå och fysiska form.
Effekter av fysisk aktivitet
Forskning visar att fysisk aktivitet har många positiva hälsoeffekter, inklusive lägre risk för hjärt- och kärlsjukdomar, olika typer av cancer, typ 2-diabetes och högt blodtryck, samt minskade symtom på ångest och depression. Dessutom kan fysisk aktivitet förbättra den kognitiva hälsan och sömnen, samt öka livslängden [4]. Regelbunden fysisk aktivitet är positivt för att upprätthålla aktivitet och fysisk funktion genom hela livet [5].
Fysisk aktivitet har också visat sig öka uppmärksamheten, förbättra känsloregleringen, stärka problemlösningsförmågan och förbättra planeringsförmågan [5]. Även små doser fysisk aktivitet har omedelbara positiva effekter, såsom sänkt blodtryck efter aktivitet, bättre blodsockerreglering och ökad energiförbrukning. Vid ökad intensitet förstärks många av dessa positiva effekter [5].
Även små doser daglig fysisk aktivitet, såsom fem minuter snabb gång eller cirka 30 minuters lugn gång, minskar risken för förtidig död generellt och särskilt kopplad till hjärt- och kärlsjukdomar, jämfört med att vara inaktiv [4].
Bra effekt av små doser – särskilt för dig som är inaktiv!
Det är inte alla som kan, har tid för eller gillar att träna. Nyare forskning visar att även små perioder på under 10 minuter med vardagsaktivitet ger stora hälsofördelar och sänker dödligheten [6]. För många kan det vara lättare att inkludera några små doser av måttlig till intensiv fysisk aktivitet i det dagliga livet än att göra en träningspass. Sådana små aktivitetsdoser kräver varken planering, träningskläder eller särskild utrustning – det är helt lågtröskel och enkelt att implementera i vardagen!
Ahmadi och kollegor fann att även små doser med måttlig till hög intensitet fysisk aktivitet på så lite som 1-5 minuter minskade dödligheten och allvarliga kardiovaskulära händelser med 29%, medan aktivitetsperioder på 5-10 minuter gav en minskning på 44% jämfört med de som hade aktivitetsperioder på under 1 minut. Episoder på under 1 minut visade endast minskad risk för allvarliga kardiovaskulära händelser när minst 15% av all aktivitet var av hög intensitet [7].
Vad betyder detta för dig? Jo, även det att byta sängkläder, gå till bussen eller bära hem matkassarna från affären kan ge positiva hälsoeffekter jämfört med ingen aktivitet. Ju mer inaktiv du är, desto större är hälsoeffekten av sådana aktivitetsperioder.
Tips för hur du enkelt kan komma igång
En sak är säker: även lite fysisk aktivitet är bättre än inget alls! Alla som inte redan uppfyller rekommendationerna för fysisk aktivitet kommer att få hälsofördelar av att öka sin aktivitetsnivå något.
Här är några exempel på hur du kan öka din aktivitetsnivå:

Här är några konkreta exempel på hur du kan uppfylla Folkhälsomyndighetens rekommendationer för fysisk aktivitet:

Energipauser
Allt fler arbetstagare tillbringar stora delar av arbetsdagen stillasittande [7]. Långvarigt stillasittande är förknippat med flera negativa hälsoeffekter, inklusive ökad dödlighet samt ökad förekomst av hjärt- och kärlsjukdomar, cancer och typ 2-diabetes [4]. Vid stillasittande arbete är det viktigt att bryta det passiva och statiska mönstret med jämna mellanrum. Res dig upp, ta gärna en liten extra rundtur när du hämtar en kopp kaffe och/eller gör några enkla övningar vid arbetsplatsen. Enkla övningar kan öka koncentrationen och den kognitiva funktionen, samt minska spänningar, förutom att de reducerar de negativa effekterna av stillasittande [8]. På ExorLive har vi utvecklat flera övningar särskilt anpassade för personer med stillasittande arbetsdagar.
Klicka på länken för att se ett exempel på en energipaus.
Ge dina anställda en energipaus
Med paketet ExorLive Företagshälsovård får dina anställda tillgång till personligt anpassade träningsprogram genom BHT Survey, samt ergonomiska råd och kontorsövningar. Träningsappen kan anpassas efter deras önskemål.
Ta en titt på denna sida för mer information: https://www.exorlive.com/se/survey/bht-survey
Kontakta oss gärna på salg@exorlive.com eller (+47) 22 54 08 70
Medvetna aktiva val
All form av fysisk aktivitet är värdefull, oavsett ålder eller livsfas. Här är några exempel på hur du kan göra medvetna val och öka mängden fysisk aktivitet, vare sig du är hemma, på jobbet, i skolan eller på andra ställen i samhället.

Referenser:
[1] Caspersen CJ. Powel KE, Christenson GM, Physical activity, exercise, and physical fitness: definitions and distinctions for health-related research. Public Health Rep. 1985 Mar-Apr; 100(2): 126–131.
[2] Helsedirektoratet. Anbefalinger om fysisk aktivitet til voksne og eldre. [Internett]. Oslo: Helsedirektoratet; oppdatert mandag 9. mai 2022 [hentet søndag 23. juni 2024]. Tilgjengelig fra: https://www.helsenorge.no/trening-og-fysisk-aktivitet/rad-om-fysisk-aktivitet/
[3] Helsedirektoratet. Nasjonale faglige råd for fysisk aktivitet i forebygging og behandling. [Internett]. Oslo: Helsedirektoratet; 2022 [hentet 23.06.24]. Tilgjengelig fra https://www.helsedirektoratet.no/faglige-rad/fysisk-aktivitet-i-forebygging-og-behandling
[4] Verdens helseorganisasjon (2020) WHO guidelines on physical activity and sedentary behaviour (who.int). Geneva: World Health Organization.
[5] Amerikanske helsemyndigheter (2018) Physical Activity Guidelines Advisory Committee. 2018 Scientific Report. Washington, DC: U.S. Department of Health and Human Services.
[6] Ahmadi, M. N., Hamer, M., Gill, J. M. R., Murphy, M., Sanders, J. P., Doherty, A., & Stamatakis, E. (2023). Brief bouts of device-measured intermittent lifestyle physical activity and its association with major adverse cardiovascular events and mortality in people who do not exercise: a prospective cohort study. The Lancet Public Health, 8(10), e800-e810. https://doi.org/10.1016/S2468-2667(23)00183-4
[7] Morseth, B., Jacobsen, B. K., Emaus, N., Wilsgaard, T., & Jørgensen, L. (2016). Secular trends and correlates of physical activity: The Tromsø Study 1979-2008. BMC Public Health, 16(1), 1215.
[8] Helsedirektoratet. Kva gjer stillesitjing med kroppen . [Internett]. Oslo: Helsedirektoratet; oppdatert måndag 9. mai 2022 [henta fredag 28. juni 2024]. Tilgjengeleg frå: https://www.helsenorge.no/nn/trening-og-fysisk-aktivitet/hva-skjer-i-kroppen-nar-du-sitter-for-mye/
Prova ExorLive gratis
Skapa träningsprogram med över 8000 övningar i 14 dagar. Demoversionen är inte bindande.
Eller kontakta oss
Vi hittar lösningen för dig på 08-525 034 08 eller forsaljning@exorlive.com.