Träning för äldre

En av tre personer över 65 år faller årligen (3). 40-60 % av dessa fall kräver medicinsk uppföljning och 13 % resulterar i frakturskador (4). I takt med att antalet äldre över 65 år ökar, ökar även antalet fall och sjukhusinläggningar. I USA har man sett att antalet fallrelaterade dödsfall i denna åldersgrupp har ökat med 30 % från 2007 till 2016 (5). Fall kan medföra en rad negativa konsekvenser även på lång sikt. Många upplever ökad rädsla för att falla, vilket kan bidra till ökad inaktivitet och försämrad funktionsförmåga. Fall ökar därmed risken för nya fall. Många äldre kan dessutom isolera sig och uppleva minskad livskvalitet.

Siffror från Skandinavien

Idag är nästan 20 % av befolkningen i Skandinavien över 67 år, och det blir fler äldre under de kommande åren. Cirka 240 000 äldre faller i Norge per år. Detta är en siffra som troligen är något underrapporterad. SKR (Sveriges kommuner och regioner) rapporterar att cirka 300 000 personer söker specialistvård i Sverige på grund av fallrelaterade skador. 66 828 av dessa blev inlagda på sjukhus och 1 000 personer avled till följd av fallrelaterade skador år 2017 (6). År 2017 var 28 % av all skadebehandling av personer över 80 år i Norge på grund av frakturer, och både Danmark och Norge rapporterar behandling av över 9 000 höftfrakturer varje år (7,8). Behandlingen och rehabiliteringen efter en höftfraktur kostar i genomsnitt cirka 500 000 norska kronor enbart det första året (9). Uppdaterade siffror om dödlighet till följd av höftfrakturer rapporteras vara 22 % inom det första året efter skadan (10).

Riskfaktorer för fall

En rad åldersrelaterade förändringar bidrar till ökad risk för fall, och ett fall orsakas ofta av en kombination av flera riskfaktorer (11). Detta inkluderar bland annat minskad muskelstyrka, försämrad syn, nedsatt balans, nedsatt reaktionsförmåga och reducerad kognitiv funktion. Gånghastighet kan användas för att indikera grad av fallrisk, och man ser att personer med en föredragen gånghastighet på < 1 m/s har betydligt ökad fallrisk (12).

Träning som åtgärd för att förebygga fall

Fallförebyggande åtgärder kan avsevärt minska antalet fall, och fysisk aktivitet anses vara det viktigaste åtgärden. I en Cochrane-studie från 2019 som inkluderade 108 kontrollerade randomiserade studier med totalt 23 407 deltagare, drog man slutsatsen att träning resulterar i färre fall totalt och att färre människor kommer att falla (13). Baserat på studier där interventionen bestod av en kombination av balansträning, funktionell träning och styrketräning rapporterades en sannolik minskning av antalet fall med upp till 34 %. Antalet personer som föll en eller flera gånger minskades med upp till 22 %. Cochrane-studien rapporterade att träning (alla typer) skulle kunna minska antalet fall per år med 195 per 1 000 fall (13). Träning förebygger alltså fall hos äldre, och därmed också skador relaterade till fall (2,13). Det har rapporterats att träning kan minska risken för höftfrakturer, men siffrorna varierar och bevisen i studierna som rapporterar dessa siffror är för närvarande låga (13). Regelbunden träning av styrka och balans kan öka gångfarten, något som har visat sig vara nära kopplat till fallrisk. Träning kommer även att ha en positiv påverkan på uppmärksamhet, planering och problemlösning, samt förebygga en rad andra sjukdomar (2). De nationella rekommendationerna är att de som är ostadiga eller har nedsatt gångfunktion bör träna balans- och styrkeövningar flera gånger i veckan, utöver de allmänna rekommendationerna för fysisk aktivitet.

Användning av digitala verktyg inom fallförebyggande

Användning av digitala hjälpmedel som träningsappar kan göra träningen mer tillgänglig för användarna, och träningen kan lättare genomföras hemma eller på institutioner, både vägledd och oledad, i grupp eller individuellt. En studie från Norge har visat att användning av träningsapp är ett bra hjälpmedel både för instruktör/handledare och användare (14). Det kan också vara ett kostnadseffektivt alternativ.

ExorLive erbjuder flera lösningar som kan anpassas till olika användare, institutioner och kommuner. Bland annat har vi i samarbete med Ragna Skipstad från FYSIOkliniken och Nationellt kompetenscenter för åldrande och hälsa utvecklat "SeniorLive". Detta är träningsvideor till musik som innehåller utvalda övningar från forskningsstudier på äldre och fallförebyggande.

Vi har också produkter som ExorLive Assistant där en vårdassistent/instruktör kan vägleda och registrera träningen tillsammans med användaren, samt vår egen app-lösning ExorLive GO där användaren kan få skräddarsydda träningsprogram antingen via en fysioterapeut eller ett kartläggningsverktyg (en undersökning) som är inbyggt i lösningen.

Träning som förebyggande åtgärd

Det primära målet med träning för äldre är att minska risken och rädslan för att falla, sjukdomsrisken, samt att bibehålla eller öka den funktionella förmågan så att individer kan förbli självständiga och bo hemma längre. Äldre som är fysiskt aktiva visar bättre fysiska och kognitiva funktioner jämfört med dem som inte är fysiskt aktiva (15). Inaktiva äldre har en högre risk att utveckla sjukdomar som cancer, sarkopeni och hjärt-kärlsjukdomar, vilket ofta resulterar i fler år med dålig hälsa och ett ökat behov av hälsovård (15).

Ökad ålder är associerad med minskad balans och högre fallrisk (16). Styrka- och balansträning betraktas som primära förebyggande åtgärder för fall och fallrelaterade skador. Interventioner som inkluderar styrka- och balansträning har visat en signifikant minskning av antalet fall (35-54%) (16). Muskelstyrka i benen är relaterad till gångfart, vilket i sin tur är nära kopplat till fallrisk.

Styrka- och balansträningsinterventioner leds ofta av hälso- och sjukvårdspersonal, antingen individuellt i den äldres hem eller i grupper med andra äldre. I studien av Robertson et al. (2001) observerades att en förebyggande träningsintervention är mycket kostnadseffektiv och att handledning av träning hemma kan genomföras under ledning av olika typer av hälso- och sjukvårdspersonal (17). I Norge har man sett att förebyggandet av bara ett enda höftbrott kan potentiellt spara cirka 500 000 NOK bara under det första året (18).

Rekommendationer

Enligt en konsensusrapport från 2019 om fysisk aktivitet och åldrande finns det ett positivt dos-svarssamband gällande träningsvolym och intensitet (15). Detta innebär att medan viss riskreduktion för fysisk funktionsnedsättning och sjukdom kan uppnås vid en aktivitetsnivå som är lägre än de nuvarande rekommendationerna (150 minuter av måttlig till intensiv fysisk aktivitet per vecka), skulle en fördubbling av den rekommenderade träningsmängden ge betydligt större hälsofördelar.

Funktionell träning – här definierad som träning och övningar som liknar rörelser och aktiviteter man utför i vardagen (ADL) – är viktigt för att bibehålla förmågan att hantera vardagens krav. Detta kan innebära att gå i trappor, plocka upp saker från golvet, resa sig från en stol osv. Specificitetsprincipen innebär att man måste "träna på det man behöver förbättra". Det är dock viktigt att träningen anpassas efter individens nivå. Om man har lite svårigheter att resa sig från en stol, bör man utföra övningar som är ännu mer utmanande för att uppnå större effekter av träningen.

Äldre saknar ofta förmågan att snabbt utveckla kraft. Muskelstyrkan hos äldre, även de över 90 år, ökar genom tung styrketräning. Ökningen beror huvudsakligen på neural anpassning, inte en ökad andel satellitceller och muskeltvärsnitt (19). I studier där resultaten av styrketräningsinterventioner med äldre har varit omfattande och praktiskt signifikanta, har träningsbelastningen varit hög (≥ 80 % av 1RM) (19).

Enligt konsensusrapporten behövs mer forskning inom området för att kunna fastställa specifika riktlinjer för hur äldre bör träna med avseende på belastning, varaktighet och typ av aktivitet för att uppnå optimala effekter av träningen (15). Äldre är en mycket heterogen grupp, och forskningsresultaten kan vara utmanande att generalisera.

En app för säker träning i hemmet

Eftersom en allt större andel av befolkningen kräver tvärvetenskaplig uppföljning i hemmet har vi utvecklat ExorLive Assistant, ett verktyg som underlättar kommunikationen mellan vårdpersonal och terapeuter och gör samarbetet enklare, snabbare och mer transparent för alla parter.

Med appen ExorLive Assistant kan vårdpersonal säkert assistera patienten i sitt eget hem med träning. Träningsprogrammen tillhandahålls av en terapeut eller via en bedömning i appen. Övningarna presenteras tydligt med hjälp av video, text och bilder. Genomförd träning registreras, och terapeuten kan följa utvecklingen och justera programmet.